Grapefruktskal & Skivfodral

I tidningen publicerades en bild på en isbjörn som precis ätit en isbjörnsunge. Detta är tydligen inget nytt fenomen, utan det har pågått i ett par år. Anledningen till att björnarna gör detta är att isarna smälter tidigare och fryser senare på året. Detta gör att björnarnas svältperioder blir för långa för dom.

Det som gör mig upprörd är inte den rädsla som ungen förmodligen känt. Det är inte den vuxnes handling. Utan det som gör mig skenheligt förbannad är att den desperation som ligger bakom allt är skapad av oss. Det är vi med våra utsläpp, bekvämligheter och vår egocentriska livstil som skapat detta. Både vi konsumenter och företagen som är ute efter bara "one dollar more". Vi har drivit en utrotningshotad art till kannibalism. Någon gräns måste det finnas för galenskapen. Det finns säkert många andra och mer skrämmande exempel än just det här, men det var något som berörde mig. Det var något som fick mig att skämmas över att vara människa. Det hoppas jag att fler känner. För att på något tvistat, jävla ironiskt vis så är det just den skammen som gör oss mänskliga.